Ibland behövs det lyx i vardagen. Efter en särdeles händelsefattig dag på jobbet kände jag att det var en utmärkt tid att pröva en av de nyanlända cigarrerna tillsammans med något mörkt i glaset. Sagt och gjort, rota fram en intressant bok och dra på sig lite mer kläder nu när solen bestämt sig för att hålla sig borta.

Cigarr: JR Alternative Saint Luis Rey Pyramide (6 x 54)

JR Alternative Saint Luis Rey Pyramide

JR Cigars har en stor sortering av cigarrer som är tänkta som ”fullvärdiga” alternativ till den riktiga varan, särskilt då för amerikaner som inte kommer åt de åtråvärda kubarnerna. När det var dags att beställa tänkte jag se vad detta alternativ till det positivt bemötta originalet hade att erbjuda.

Stucken under näsan är cigarrens doft behaglig men inte särskilt framfusig, det är de sedvanliga trä- och lädertonerna. Täckbladet kommer i en mellanbrun ton med en viss blankhet, inte alltför ådrad. När man känner på cigarren känns den en aningens ojämn, det finns mjukare partier bland de hårda. Mer om detta senare dock.

Efter dryga 1/3 kroknar askanNär cigarren är tänd är de första puffarna särdeles intetsägande, en hint av viss brödighet och trä kan anas i det hela men inte mer. Börjar fundera på om det var ett misstag att köpa på sig ett packe med dessa cigarrer. Dock får jag ganska snart annat att tänka på då cigarren börjar växa i brödigheten, nu med drag av smörkola och choklad/kaffe. Efter kanske en tredjedel börjar ceder- och sandelträ komma in i samtidigt som kolan försvinner allt mer och mer. Röken blir aldrig sötaktig utan är förhållandevis neutral, vid utblås är den mellanvit med en anstrykning av brunt.

Sista tredjedelen bjuder på en allt tydligare lädersmak i kombination med trätonerna. Dessa smaker kommer även med en rätt rejäl nikotindos, inte för mycket men tillräckligt för att det ska snurra lite. Det är med en viss kryddighet och peppar som cigarren avslutas med dryga två och en halv centimeter kvar. Själv var jag förvånad att den höll så pass långt in för att vara ett no name-märke.

Min misstanke om att cigarrens uppbyggnad inte var likvärdig hänger ihop med det faktum att smaken skiftade ofta, ibland på ett drag bara. Inte att det är något negativt med just denna cigarr, dock något värt att notera. Dessutom märktes det på askan som blev förhållandevis krokig och lite ”fjällig” under rökandets gång. En viss ojämnhet i glöden sågs men aldrig så kraftig att den behövde korrigeras.

Slutsatsen är att cigarren är en trevlig upplevelse och med en brinntid på över timmen är det ingen dum valuta man får för dryga $30 (plus möjliga avgifter då).

(Cigarren har förvarats i 65% luftfuktighet utan cellofan)

Lager: Samuel Adams Black Lager

Samuel Adams Black Lager (33 cl)Efter att med framgång provat på Young’s Double Chocolate Stout (recension kommer) tillsammans med en annan var alternative-cigarrerna tänkte jag se vad Samuel Adams svarta lager hade att erbjuda tillsammans med en cigarr. Lagern är amerikansk med Boston Beer-bryggeriet som ursprung. Vid upphällning är ölen inte så svart som namnet antyder, det är en tydlig brunsvart ton i ölen utan den tjockhet som tidigare nämnda stout besitter. Ölen doftar klart av bränt socker, choklad och kaffe.

Väl upphälld bildas en rejäl skumkrona som är förhållandevis luftig, det dröjer inte länge förrän den sjunkit ihop till en mer drickbar storlek. Smaken är i stort en kopia av doften; choklad och kaffe tillsammans med bränt socker och humleton. I struktur är ölen inte alltför tjock utan glider ner utan att lämna kvar hälften på tungan.

Tillsammans med cigarren var den en aningens för tunn. Till just denna cigarr hade man nog behövt en tjockare stout som hade blandat sig bättre med cigarren, både i fråga om smak och i struktur. Återigen var det en ”jorå, men…”-upplevelse. Ölen vinner säkerligen på att drickas i lite varmare klimat, då i alla fall jag föredrar en tunnare öl som inte klibbar likt en skjorta i augustihetta.

Annonser