Ibland behöver man de mest banala ursäkter för att komma loss med en aktivitet. I detta fallet handlade det om att få igång ett trådlöst nätverk hemma och kunna sitta på farstubron med en laptop i knät och surfa på bäst man ville, samtidigt som man håller i en cigarr. Alla sätt är bra…

Cigarr: Hoyo de Monterrey Epicure No 2 (4 7/8 x 50)

Med en historia som sträcker sig dryga 140 år bakåt i tiden är Hoyo de Monterrey ett av cigarrvärldens äldre, och samtidigt välrenommerade,  märken. Märket grundades av spanjoren José Gener 1865 i den, i cigarrsammanhang, så klassiska Vuelta Abajo-regionen. Märket blev snabbt populärt, framför allt i brittiska kretsar. 1900 dog Gener och företaget drevs vidare av dottern, Lutgarda Gener, i trettio år till innan bolaget såldes vidare. I dag ägs märket, som alla kubanska märken, av den kubanska staten, och detta lär inte ändra på sig i första taget misstänker jag. Notera också att det finns en icke-kubansk variant som ägs av Villazon.

Cigarren, epicure no 2, kommer med ett mellanljust täckblad som går i mjölkchokladtoner. Bladet är något ådrigt och knotigt, vilket förs över på cigarren, dock utan att förta utseendet det minsta. Byggkvaliteten är förhållandevis god, cigarren är jämt packad över hela sin längd, dock är det inte den maskinlika kvaliteten som på t.ex. en CAO Brazilia.

Otänd är cigarren ytterst blygsam i sina dofter; choklad samt lite trä och läder. Dessa dofter kommer inlindade i en behaglig sötma som ytterligare mjukar upp intrycket av cigarren.

När cigarren väl är tänd, vilket går ytterst smidigt, ger den från första början en tjock och krämig, vit rök med ett perfekt drag. Smaken går i samma fotspår som dofterna från den otända cigarren, här är det choklad och en viss sötma tillsammans med vanilj och en kryddighet (muskot?). Efter ett tag ackompanjeras chokladtonen med en antydan av nötter och fruktighet.

Övergången till den andra tredjedelen bjuder på mer choklad medan nötigheten och vaniljen tar ett steg tillbaka. Istället är det läder och cederträ som stramar upp smaken något. Samtidigt visar cigarren vissa tendenser till att brinna snett, något som troligen mer kan tillskrivas ett något överfuktat exempelar än att cigarren som sådan skulle vara substandard. På slutet av denna del växer chokladen, fruktigheten och en tydlig brödighet i styrka.

Sista sträckan på cigarren handlar om en, och endast en, sak; choklad. Tydliga kakaotoner blandas upp med mjukare ton av mörk blockchoklad. Detta fortsätter tills cigarren läggs ned i askfatet med dryga 2.5 cm kvar av den.

Dryck: Boulard Grand Solage

Denna calvados är en riktigt standardcalva som återfinns på absolut flesta Systembolag. Tillverkaren är Boulard och calvan som sådan är en blend, bestående av olika sorters destillat på en ålder av mellan 3 till 5 år.

Upphälld är det en stor doft av både mogna och färska äpplen som kommer från drycken. Dessa blandas upp med doften av bränt socker, druvor och kanel. Dessutom finns det en förhållandevis rejäl dos alkohol i ångorna, så se upp innan du drar in för mycket på en gång.

Äpplena är inte riktigt lika påtagliga när man väl smakar på calvadosen, möjligen kan man relatera dessa till en viss syrlighet i början av avsmakningen. Syrligheten ersätts av en något basisk mineralton tillsammans med det tidigare omnämnda brända sockret och avslutar på en kryddig finish tillsammans med trä/tobak.

Calvadosen och cigarren fungerade bra ihop, minarltonen och kryddigheten i calvadosen gifte sig ordentligt med cigarrens choklad, nötter och vanilj. Som ett experiment hade jag ett litet glas av Clement till för att se om detta var bättre anpassat, dock märkte jag ingen större skillnad med rom till cigarren istället för calvados.

Slutsatsen är att både cigarren och calvadosen fungerar bra för sig själva och ihop. Med en röktid på strax över timmen och med en väldigt mjuk palett av smaker passar cigarren till, i stort sett, vilken tid på dygnet som helst. Stora, inbjudande smaker till ett resonabelt pris, inte svårare än så att sammanfatta Epicure no 2.