Pipa


Jaha, då körde vi ett litet test under dagen; Frank-metoden vs. airpocket-metoden.

Resultatet är att Frank-metoden definitivt ger en mer konsistent och hållbar glöd. Airpocket var väldigt ojämn och hade en förmåga att slockna upprepade gånger. Ska ta och göra några fler test innan man kan avskriva den metoden helt dock.

Annonser

… now here’s the Airpocket method!

Har inte hunnit testa än, dock ser ut att vara klart smidigare än Franks metod. Ber att få återkomma när jag utvärderat det hela…

Efter ett nyvaknat pipintresse (inköpande pågår) så har det fallit sig naturligt att ta sig en titt på Tradera för att se vad som kan återfinnas i pipväg där. Ganska så snart har man blivit varse att det finns många ”ful”-pipor som folk försöker kränga. Visst, jag är helt och fullt övertygad om att folk får baske mig ta reda på det mesta själv om en produkt… om det inte är så att man rakt av ljuger i beskrivningen av en vara.

Ett exempel är säljaren HK_Direkt som säljer en pipa som tituleras ”Klassisk pipa i polerat trä med fordral”. Problemet är att denna pipa har en gjuten plastkropp och en metallkopp på insidan för att ta han om glöden. Detta vet jag eftersom jag köpte exakt en sådan via DealExtreme för ett tag sedan till det facila priset av 3.50 USD, inklusive frakt. You do the math…

Som sagt, vill man sälja saker till folk genom att handla åt dem via DealExtreme.com, som exempel, har jag väl ingenting emot. Konsumenter får informera sig om utbudet där ute. Men när man direkt ljuger i annonstexten, då tar man och går ett steg för långt. Visst kan man argumentera att ta ut en saftig fraktkostnad, som användaren cool24 gör, för en produkt som levereras gratis världen över är en klar gråzon… men, som sagt; det gäller att informera sig.

Ser ni fler myskoannonser är det bara att skriva en kommentar till postningen, något säger mig att det kommer finnas skäl att ögna igenom fler annonser vartåt det lider.

Nog lever man fortfarande, dock har jag spenderat mer tid med att leva än att uppdatera bloggen. Kanske är det ett sundhetstecken, jag vet inte. Men nu är det ett nytt år och jag har anförskaffat (eller, rättare sagt, fått) en ny last; pipa. En present helt enkelt som visade sig vara en mycket lyckad sådan, ett nytt njutningsmedel med väldigt mycket stil och klass på köpet.

Som så många andra nyblivna pipägare har det här med packandet av tobaken varit det största frågetecknet. Hur gör man? Vad är för mycket kontra för lite? Vad är för hårt kontra för löst och så vidare. Som svar på dessa frågor hittade jag en tredelad serie från en tysk gentleman som visar, extremt pedagogiskt, hur man får till en perfekt packning.

Del 1:

Del 2:

Del 3:

Har testat denna metod några gånger nu och den fungerar väldigt, väldigt bra. Rekommenderas verkligen.