Användaren Rastapopoulos ställer en intressant fråga på Cigarrprat-forumet: Tillverkade Cohiba några Edicion Limitadas piramides 2004? Detta då det dykt upp ett gäng sådana hos en svensk handlare av lite högre rang. Det hela utvecklar sig åt ett mer rafflande håll då det bekräftas att de endast var -01 och -06 som det tillverkades några piramides i E.L.-klass.

Spännande fortsättning följer, kan man anta…

11 april var det senaste datumet för en recensionspostning ser jag, inte ett alltför bra tecken… Men istället för att hänga läpp för detta kastar jag in mig på en av de två recensioner jag har liggande. Skälet till detta utsvävande (och bristen på uppdateringar) är att ett nytt jobb har säkrats och det är ju alltid värt att fira, n’est-pas?

Cigarr: Cohiba Secretos Maduro 5 (4.3 x 40)

Cohiba Secretos Maduro 5

En av de större nyheterna för 2007 var det faktum att Cohiba gick om Montecristo i frågan om flest sålda cigarrer, mycket tack vare det faktum att man släppt maduro-cigarrer till försäljning. Secreto-varianten är den mindre varianten som finns tillgänglig, en petit corona i sin storlek.

Så fort cigarren plockas upp känner man igen det klassiska svartvita Cohiba-mönstret på gördeln, dock finns ett tillägg på maduroserien – ett svart band längst ned, med texten ”maduro” i guld i relief. Snyggt och sobert, minst sagt. Cigarren är, som vanligt med Cohiba, välbyggd men med den där lätt handgjorda ”looken” (något knotig). Vid lätt tryck går den ihop och svarar bra utan att något bryts. Doften från tobaken är inte alltför framfusigt, här handlar det om sedvanliga lädertoner men med en förvånansvärt tydlig antydan av vanilj.

Tänd ger cigarren rejält med krämig rök från första, perfekta draget. Röken är len mot gommen, nötter och peppar framträder främst men ackompanjeras ganska snart av en vaniljton och trä. Efter ett tag tar en något sträv ton av mörk choklad över, en ton som mjukas upp fram mot sista biten på cigarrens första tredjedel.

Chokladtonerna fortsätter på andra tredjedelen, nu uppblandad med en toffeesmak (vaniljen som bryter in?). Samtidigt kan man ana att en kryddighet kommer in i smaken, det närmsta jag kommer i fråga om att identifera denna ton är att säga att den fick mig att tänka på thai-mat. Viss curryanstrykning tillsammans med gräs. Dock är det bara en antydan som ganska snart äts upp av en riktigt påtaglig chokladton på slutet av denna del.

Sista biten på cigarren fortsätter med choklad tillsammans med kryddor och trä. När cigarren närmar sig fingertopparna har en period av brödighet och läder blandats in i chokladen på ett föredömligt sätt. När dryga en och en halv centimeter av cigarren, efter dryga 90 minuter, återstår läggs den i askfatet lite motvilligt.

Dryck: Quinta do Crasto Late Bottle Vintage 2000 (port)

Quinta do Crasto LBV 2000En halvflaska av denna dryck hade stått oöppnad på tok för länge hemma. ‘Vad bättre än då korka upp den till en Cohiba?’ tänkte jag och gick vidare med mitt värv. Som syns i överskriften är porten en Late Bottle Vintage (2000) från Douro-distriktet.

Upphällt i glaset är portvinet mörkrött med en dragning åt en viss tegelton. Som med så många andra LBVer är det knappt att ljuset orkar genom vätskan när man håller upp den mot ljuset. Doften från vinet är kraftig sötma och med vanilj, björnbär, toffee, plommon och svarta vinbär. Det är rejält mustigt samtidigt som det inte blir för tungt att insupa.

En första provsmakning är lite förvirrande då smakerna inte riktigt ger sig till känna till en början utan det som slår en är en kraftig sötma som ackompanjeras av en behaglig syrlighet. Efter en stunds funderande tycker jag att det står klart att den vanliga russin/katrinplommontonen återfinns i smaken. Syrligheten tycker jag får sin förklaring då en viss anstrykning av körsbär förekommer, något som också skulle förklara en avslutande strävhet på vinet.

Som en liten påminnelse tog jag med ett glas av Clément rhum vieux, eftersom jag hade en svag aning om att den skulle gå riktigt bra gentemot Cohiban. Denna aning visade sig stämma riktigt bra; medan portvinet gjorde ett passabelt jobb gentemot cigarren såg romen till att blanda sig väl med cigarrens sötma och något gräsiga ton.

Slutsatsen är att cigarren är en riktig fullträff, både om man ser till smakerna och till priset (dryga 65 SEK i EU-land). Har upptäckt att en rhum agricole till just Cohiba-cigarrerna gör sig riktigt bra, klart bättre än till andra cigarrer, så har ni möjligheten att testa kan detta verkligen rekommenderas. Efter denna upplevelse kan jag garantera att fler Secretos Maduro 5 kommer återfinnas i min humidor.

En blandning av cigarrer - vilken ska man börja med?
  • Cohiba SECRETOS Maduro 5
  • Bolivar Belicosos Finos
  • Cohiba Siglo IV
  • Romeo y Julieta Escudos Limited Edition 07
  • Partagas Serie P Nº2
  • Montecristo Nº 1
  • Punch Churchill
  • Hoyo Double Coronas

… och det funkar ju. Återkommer troligen senare ikväll med en nyhetsrunda.

Tillsammans med ett riktigt klassiskt soundtrack spenderas ytterligare en kväll på ett hotell i Linköping, något som resulterar i att nästa recension först kommer dyka upp imorgon kväll (den som orkar vänta får se, två nyheter kan jag lova iaf). Men men, över till nyheterna… och ett boktips:

  • Är ni, käre läsare, en tequilamänniska som insett dryckens potential? Då kanske Jose Cuervo Reserva de la Familia 2008 vara något, en årgångstequila gjord uteslutande på blå agave och som åldrats på franska och amerikanska rostade ekfat. Priset uppges ligga på 100 USD för en flaska på 750 ml [källa: luxist.com].
  • Av någon anledning tänker jag på Groucho Marxs kommentar om medlemskap i föreningar då jag läser om Cohiba-klubben som finns i Hong Kong. Här erbjuds över 100 kvm klubbutrymme för den som relaxa i art deco-miljö, 110 privata humidorfack samt en terass på 65 kvm för den som vill avnjuta cigarren ute.
  • Och aproå Cigar Aficionado (som skriver om Cohibaklubben) så finns det lite nya videoklipp att beskåda på hemsidan, som hur en cigarr rullas på bästa sätt.
  • The King is dead, long live the King! Habanos S.A. meddelar att 2007 var året då Cohiba sålde bättre än Montecristo, något som gör den åtråvärda pinnen till världens mest sålda cigarr. Hmm, en kan ju undra om det är madurosatsningen som slagit väl ut:

The official press announcement cited the addition of the Cohiba Maduro 5 line last year as the catalyst for the change at the top of the sales table.

  • När vi ändå skriver om Habanos S.A. är det på sin plats att nämna att två cigarrer från Limitadasserien görs till permanenta modeller; Hoyo de Monterrey Epicure Especial (5 1/2″ x 50, från 2004) och H. Upmann Magnum 50 (6 5/8″ x 50, från 2005).
  • Jag trodde det var för sent för ”År 2007 bästa” men tydligen inte, The Scotch Blog har presenterat resultatet av sin omröstning kring årets whiskysorter. Denna omröstning kanske ni läst något om då det dök upp en del oegentligheter från industrin (av alla ställen). Bortsett från detta var resultatet rätt intressant. Vad sägs om vinnaren i Most bang for the buck (Laphroig Quarter Cask), distiller/blender/independent bottler of the year (Bruichladdich med 49% av rösterna!) eller best new product (Ardbeg Airigh Nam Beist). Spännande sorter som ger en hel del uppslag till vad man borde anförskaffa härnäst.
  • Slutligen angående tipset från bokrean: jag vet inte om den var för den lokala Bokiabutiken här i Linköping men här återfanns boken Churchill’s Cigar av Stephen McGinty till det facila priset av 99 riksdaler. Med tanke på att boken går på 180 kronor i inbunden form kanske det kan vara en idé att jaga tag på den. Än så länge, det lilla jag hunnit läsa, är den charmig och riktig fullspäckad med info. Får återkomma med en recension…

När vi ändå är inne på soundtracks så kan det passa att posta en video till inledningssekvensen från The Fog. Fantastiskt stämningsfull och läckert presenterat, är svårt att tänka sig att den här scenen tillkom som en ”räddningsscen” då filmbolaget var missnöjda med hur filmen tedde sig.